Rensade garderoben idag. Blev glad över att jag hittade så mycket fint, ledsen för att jag konsumerar som en mindre armé (ok att det är secondhand men ändå inte ok att jag kan fylla upp hela lägenheten med kläder), och besviken över att jag inte kunde ge bort så mycket som jag hade velat (3 kassar). Det gör mig glad att köpa kläder och det är något av en hobby men det känns som ett samhällsproblem, en sjukdom. Niklas bryr sig typ inte för att jag får ju göra som jag vill men mina kläder tar upp ungefär 400 % mer plats än vad hans kläder gör. Överkonsumtionen är ju både det som gör att samhällsekonomin går runt (vilket definitivt inte är sunt eller moraliskt försvarbart, men ändå sant) och ett stort skämt om man ser på hur världen ser ut idag. Trots mitt överflöd så är mina köpvanor betydligt mildare än många andra svenskars. Det är så sjukt att samhället ser ut så här.