Jag får hem en massa tidningar riktade till studenter.

I dessa tidningar står det mycket om hur man pluggar på bästa sätt, nyttiga mellanmål och massa sådant strunt som är med för att man ska få så mycket ut av sin studenttid som möjligt.

Det står även om hur man söker jobb och skriver CVn i varje nummer, i olika tidningar. Här står det mycket om hur man ska "vässa" sin inledning - man ska vara rolig, seriös och personlig men professionell. Man ska "vara sig själv" och "promota sig själv" och ha ett tydligt personligt varumärke.

Vad är ett personligt varumärke? Ska alla dessa människor som håller på att utforska studiedjungeln ha "ett tydligt syfte med sin karriär" och "visa andra vilken mångsidig och motiverad tillgång man är".


Vem är denna person som inte bara har extremt bra självinsikt utan även en doktorand i PR? Vem har ett tydligt syfte med sin karriär? Vem är så fruktansvärt motiverad att man fullkomligt kissar ner sig för en chans på just ditt företag?

Men man ska välja en utbildning som gör en så attrakiv som möjligt på arbetsmarknaden och helst ha en ekonomiutbildning ovanpå sin "vanliga" utbildning för att kunna starta eget (för det är ju idealet).

 

Och det handlar inte bara om jobbsökande, utan för att ha en tydlig "image" så måste man anstränga sig varje dag för att skriva de rätta tweetsen och lägga upp intressanta instagrambilder varje dag (helst flera gånger varje dag). Man ska vara kaxig och skarp men akta sig för att stryka "de rätta människorna" mothårs.Man ska hinna resa bort och lägga upp bilderna direkt på facebook, man ska berätta för alla andra vart man befinner sig, och befinna sig på de rätta, heta platserna med rätt sorts människor som dessutom klär sig bra, är fräscha och har ironiska mustacher.


Sen när man är på listan och har en karriär och utöver det skriver för någon tidning/hemsida så ska man upprätthålla detta händelserika liv, och om man tappar andras intresse så är det hög tid att skaffa barn (för att hålla kvar intresset).


Jag får lite prestationsångest över detta. Jag skulle vilja vara så bra på något att jag slipper ha en "sprudlande personlighet" och få jobb ändå. Jag behöver inte optimera min studietid och har inte alla svaren om hur "JAG" är eller borde uppfattas av andra. Jag har inte en tydlig image.

 

Men bloggen delar jag med er, en bild av mig som är splittrad och odefinierad men också självcentrerad och självhävdande och uppmärksamhetssökande. Jag är ändå en frivillig del av detta absurda samhälles värderingar.